Helgen har varit mkt tuff o jobbig...
Ibland funkar ja bara inte =(
Mitt psykiska mående nådde botten igår o ja grät en hel del... Svårt att förklara hur de känns när man inte alltid kan sätta ord på sina känslor..
Fick ett litet break iallafall när när Nellys faddrar Madde & Fredrik + 2 av deras barn kom hit en stund =)
Så svårt när man inte vet hur man ska gå till väga...kroppen strejkar mer än vanligt oxå, o värken tenderar att sprida sej mer o mer till delar av kroppen som inte varit så mkt drabbade förut + att smärtan har blivit starkare o e väldigt intensiv..
Man känner sej redo för hemmet ibland...
Väldigt negativt idag, men så e de tyvärr emellanåt!
Önskar bara att man kunde blir mer förstådd....speciellt av sambon..
Vet att de kan va svårt för andra när de inte syns liksom...hade ja suttit i rullstol tex, då ser ju folk att man har ett "handikapp"...men när de inte syns tenderar man att snabbt glömma..
Ja ber inte ofta om hjälp, utan gör saker på rent vres ibland för ja vill inte hålla på att tjata hela tiden!!
Åh då blir man ännu mer sur o förbannad....känner sej som värsta bitterfittan rent ut sagt!!
Nä, nu får ja sluta skriva...har inget vettigt att skriva, bara massa gnäll =(
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar